onsdag 24 mars 2010

Skyddsmask anyone?

JAAA! *peppar peppar* Jag är frisk, ännu så länge i alla fall. (Och med tanke på de ljud min äkta make ger ifrån sig inne på toaletten  hoppas jag verkligen att jag är det för gott.) Lille Skutt verkar återhämta sig efter att ha varit sjuk sedan i fredags. Vi har aldrig känt av vinterkräksjukans framfart tidigare år, det har vi fått äta (läs spy) upp nu. I vårt kräkis- och bajsisprotokoll står nu:

MrG: 2 omgångar
Lille Skutt: 1 lååång omgång
Mookie: 1 omgång
MrsG: -

MrsG stryker som en skrämd katt längs väggarna hemma för att i mesta möjliga mån undvika att drabbas och undrar om de säljer skyddsmasker på ICA Maxi...

tisdag 23 mars 2010

Monsters and the things they do

För cirka 3 veckor sedan började jag följa bloggen Den starkaste stjärnan som handlar om lille Victor (klicka här för att se en liten film om honom). Hans livshistoria har påverkat mig enormt och jag både tänker och lever annorlunda sedan jag fick ta del av hans öde.

Med utgång från detta har jag startat en insamlig på Barncancerfondens hemsida. Jag kallade den från början Vem vet vad som väntar bakom nästa hörn - och jag skrev bland annat om den ovisshet vi alla lever i hur och snabbt livet kan förändras.

Jag vet inte om det är ödets sjuka ironi som spelat in men det har visat sig att det där med att leva i ovisshet om vad som väntar bakom nästa hörn inte alls var så abstrakt och avlägset som man kanske skulle kunna tro.

Igår fick jag nämligen veta att en av mina allra allra närmaste kollegors dotter bara för ett par dagar sedan diagnostiserades med leukemi. Dottern har haft ont i en höft och i samband med detta har alltså leukemin upptäckts. Hon blev direkt inlagd på sjukhus för behandling. Först om 2½ år vet man egentligen om den lyckats...

Dottern är en supergo och charmig 9-åring - som jag själv faktiskt träffade för bara ett par veckor sedan då hon var med sin förälder på jobbet.

Jag kan LOVA att det känns fruktansvärt obehagligt att veta att hon var inne på mitt kontor och pratade med mig och tittade på bilder på mina barn - med sjukdomen aktiv i kroppen och det syntes INTE ETT SMACK på henne!

Snacka om att leva i ovisshet......!

Nu ska vi alla tillsammans hålla tummarna, be till högre makter om vi så vill och sända all positiv energi vi har till henne (och alla andra sjuka barn naturligtvis) så att hon svarar på behandlingen och att hon snabbt får komma hem till sin lillebror igen.
När jag vet mer uppdaterar jag här men tills dess vill jag be dig att stanna upp ett ögonblick och fundera över hur snabbt saker och ting skulle kunna förändras i din egen närhet, precis som det igår gjorde i min, och vad det skulle innebära för dig.

Snälla jag ber dig, sprid min insamling vidare och om du har möjlighet, ge ett bidrag så att forskningen kan fortsätta att hitta nya sätt att bekämpa detta monster som slår till när vi minst anar.

(Med respekt för min kollega med familj, som inte vet om min insamling, har jag valt att utelämna deras namn.)

måndag 22 mars 2010

Typiskt!

Åhhh... Jag hittade en P E R F E K T present till A&E och så är det ingen av dem som fyller år förrän kring nästa jul.

För er andra som blir nyfikna på var jag hittat den - gå in på Gullgrodan och frossa loss bland fina barnkläder, barnsaker och mysig heminredning! De firar dessutom 2 årsjubileum med en massa röda fina priser!

Jag köpte bl.a. roliga väggdekaler till Lille Skutts rum och, till mig själv, bokstäver i trä som jag ska måla svarta och sätta utanpå vårt hus. Fyra stycken bokstäver som tillsammans stavar just ordet FYRA. Blir säkert fint som snus!

Jonas Åkerlund = COOOOL!

Klicka på länken här nedan, men glöm inte att först
sätta volymen till noll
för Lady Gagas musikstil är inte riktigt lika cool
:-o

torsdag 18 mars 2010

Finns det liv finns det hopp

Fina vännerna Å&H står idag för livet och hoppet.
Deras söta lilla dotter föddes igår när allt kändes som sorgligast.

Alltsedan jag läste om lille Victor och hans öde i hans mammas blogg har jag tänkt väldigt mycket på hur snabbt livet kan förändras.

Sedan händer det tragiska med C och jag tänker igen på hur tacksamma vi borde vara över det vi har - även sådant vi vanligtvis suckar och stånkar över.
Allt det är ju bara bevis på att vi just HAR.

Victors mamma & pappas vet hur det är att inte ha längre.
C:s anhöriga vet hur det är att inte ha längre.

Jag önskar Å, H och deras dotter LIVET med all kärlek och lycka som bara går att uppbringa.

Jag startade en insamling till Barncancerfonden för en tid sedan. Det är mest jag själv som skänkt pengar men för mig känns det bra och viktigt. Idag skänker jag ytterligare 100 kronor för att uppmärksamma LIVET genom Å&H:s dotters födelse.

onsdag 17 mars 2010

...


Vila i frid

Om man längtar efter fler skutt i huset...

...vad är i så fall rimligt?
Jag menar...
Tänk om det blir flera?
:-o

Coola jeans!

Jag var på ett Blingoparty (jättefina ekologiska kläder för barn och vuxna) för några veckor sedan. Sedan dess har jag inte kunnat sluta tänka på ett par byxor som jag vet att Lille Skutt skulle se grym ut i. Bara kolla på bilden!
Vill du se mer vad Blingo har att erbjuda? Gå in på:
blingo.se och frossa loss!
Du kan också vän med dem på Facebook och vara först att få nyheter från dem!

torsdag 11 mars 2010

Dagis och nu är det allvar

Vår Lille Skutt har börjat på dagis.

Det är nu 6 veckor sedan inskolningen började och han har inte riktigt acklimatiserat sig ännu men fram tills igår hyste vi gott hopp om att han kommer att göra det inom de närmaste veckorna.

Igår var vi på vårt första föräldramöte och jag måste bara få stöna:

"Assåååå jag blir såååå ¤%#/& tröööött!"

För först snackades det både länge och väl om att vi föräldrar måste SKYNDA oss till dagis DIREKT efter jobbet så att inte barnen behöver stanna EN MINUT längre än ABSOLUUUUT nödvändigt. För annars är det näst intill "barnplågeri".
(Vilken förälder vill ha sitt barn på dagis överhuvudtaget egentligen - vi har inget val!)
Till på köpet är det så att dagis har öppet till 16.30 och om man behöver barnomsorg längre tid får man ansöka om dispens
(man kan ana en viss ångest hos dessa usla föräldrar som har arbetstid till 17).

Men sen fick vi levererat den verkliga nyheten:

All personal på Skutts avdelning (tre stycken) skall bytas ut inom ett par veckors tid och ersättas med nya. Varför? Jo, p.g.a. de nuvarande tre inte kan samarbeta utan hamnar i konflikt hela tiden. Något som tydligen har pågått länge - i flera år.

Men vänta nu lite, hur tänkte man nu?
Vilket är värst? Att mamma och pappa arbetar till 17 om dagarna eller att all mänsklig trygghet barnet har på sin avdelning försvinner och ersätts med 3 nya människor?

Det är ju absurt. Jag blev nästan full i skratt mitt i all olycka.

Så här har Skutts SEX veckor sett ut sen han började:
Hembesök av E - som vikarierar för Å som är mammaledig sedan 3 år tillbaks.
Inskolning med E, C (som ska sluta nu) och B som vikarierar för J (som är sjukskriven men som ska sluta nu).
J kommer tillbaks och B slutar. E slutar och Å ska komma tillbaks men kommer aldrig för barnen blivit sjuka så B får vikariera för henne.
Alltså är det B, J och C som jobbar - vilka alla ska sluta och Å som inga barn träffat.

Jag blir trött, mycket mycket trött och IRRITERAD. Tänk om de kunde ha berättat att de skulle ha denna omstrukturering innan vi började skola in Skutt. Då hade vi kunnat vänta några veckor tills allt lugnat ner sig.

Jag tycker så synd om Skutt som redan nu storgråter när vi går (= försvinner från honom) och som börjat ty sig till C och B.

Nu ska de också försvinna från honom.

:-P

tisdag 9 mars 2010

Nära ögat



Ser ni hur jag kallt struntar i att Fletch kommer gående och lystet filmar mot dörren i hopp om att Martin och Dave ska komma ut samma väg?

Kanske lite snopet för Fletch men mest för mig att jag inte filmade honom mer när jag ändå hade chansen.

Men det var ju Martin jag ville åt... :-P

(Martin och Dave åkte ut genom källargaraget. Det gjorde dom säkert för min skull, för jag hade nog kissat på mig eller svimmat eller både och.)

Att slå klackarna i taket

Jag och S var i Düsseldorf förrförra helgen. Vi såg Depeche (förstås). Det var deras turnéfinal så det var ju lite kul att vara där. Extra kul hade det så klart varit om man sett något förstås... Fast jag är rätt van, är man bara 163 cm så är det ens lott att titta på storbildsskärmarna.

Nåväl.

Glada i hågen parkerade vi bilen på Kastrups flygplats, tidigt lördag morgon, för att ta morgonflighten till Düsseldorf.

Vad händer då?


Jo, så att eh...

Det blev att köpa ett par skor inne på flygplatsen för 800(!) Dkr. :-S

Vid hemkomsten hade jag dock tröstat mig ordentligt då min väska innehöll inte mindre än 3 par skor.

Klackarna då?
Jo, dom slog vi i taket ordentligt på kvällen. ;-)

Froggy fog

Det är bara så konstigt.

Nyss var Danmark där ute. Helsingör syntes som en liten frestande oas på andra sidan sundet och jag började längta efter en tura (eller var det en öl?), uteserveringar (jo, det var nog öl) och att köpa blommor på torget (där man kan sitta ute och ta en öl).

Sen går det en liten stund och så... bara... lixom drar Danmark järnet bort med Helsingör, blommor, torg och allt.

Hur gick det till? Hur är det möjligt?!

Kom tillbaks eller ta åtminstonde med mig dit ni ska.
Vem vet, det kanske är vår och uteserveringar där...?

måndag 8 mars 2010

Amen va fa...?

Skratta inte nu men jag har samlat streckkoder. Alltså det blir ju huuur många som helst från L:s barnmatsburkar. Många. Jättemånga i mitt fall, för jag har samlat i ett år, nästan.

Varför kan man kanske fråga sig...?

Det var så att Nestlé hade en trevlig grej som de marknadsförde både i butik och på deras hemsida:

Samla streckkoder och byt in dem mot olika saker - allt från en liten leksak/barnbok (få koder) till en dammsugare/barnvagn (mååånga koder).

Nu är det så att jag har samlat mååånga koder och skulle kunna välja en av de finaste sakerna, tålmodig och trogen Nestlé som jag varit.

Alltså gör jag slag i saken och går in på deras hemsida för att göra detta val.

DÅ HAR DE TAGIT BORT DEN TJÄNSTEN och istället tycker de att man ska skicka sina koder in till en tävling:

"En kladdig liten tävling som kan bli ett rent nöje!
Samla streckkoder, berätta ditt roligaste kladdminne och var med och tävla om en exklusiv, ny tvättmaskin från Husqvarna och en års- förbrukning av tvättmedel från Grumme. Eller massor med mumsig barnmat från Nestlé!

1-15:e pris:
Husqvarna tvättmaskin & årsförbrukning (motsvarande ca 20 kg) av Grumme tvättmedel(totalvärde ca 14 000 kr)
16-25:e pris:
Nestlé barnmat (i varucheckar á 100 kr till ett
värde av 1 000 kr)"

Vad tror ni jag tycker om det? Japp. Just det. Illa. Mycket illa.

Så det är slut med min trohet nu. Inte en enda Nestléprodukt till L (och ev. andra barn) kommer över vår tröskel.

Slutligen föreslår jag att de sååå uppfinningsrika marknadsförarna på Nestlés barnmatsavdelning ska ta sig en skojsig liten tur (vilket man nu måste ha för att kunna lösa in sina koder) i tvättmaskinen med en hel årsförbrukning tvättmedel på en gång.

Man ska inte bråka med mammor som inhärdigt samlat barnmatsburksstreckkoder i 10 månader.

Blubb blubb.