När Snobben var liten sa hon "jag är kokvarm" när hon var varm. Jättegullig beskrivning av hur varm man kan känna sig tycker jag.
Hade min lilla blå bil kunnat tala hade hon kanske sagt samma sak i morse på motorvägen. Jag upptäckte nämligen, strax innan min avfart till Helsingborg, att hon var 96 grader varm. Snäll som jag är så körde jag blixtsnabbt in henne till första bästa parkeringsficka för att låta henne svalna lite. Det gick så där får jag väl säga... Går ju hur långsamt som helst! Så jag besöt mig för att etappköra sista sträcka ner till jobbet. I minsta nerförsbacke stängde jag av motorn och rullade och sakta men säkert kom vi till sist fram. Nu står en avdankad Colaflaska med fint kallt vatten och väntar på min fyrhjuliga vän. Jag har lite dåligt samvete att jag inte försett henne med kalla drycker under de varma dagarna som passerat, i synnerhet med tanke på hur snällt hon transporterar mig fram och tillbaks till jobbet dag ut och dag in. Förlåt lilla Blå!
Hej
SvaraRaderaFin blogg!!
Tack för att du skrev till mig på bloggen. Jag blev väldigt glad för att du delade med dig av "dina sår" och allt annat. Jag försöker leva idag, här och nu. Men ibland vågar jag drömma iväg och tänka att Elly ska bli vuxen. Då blir jag direkt orolig och tänker på hur det skulle bli för henne, om hon skulle få någon pojkvän, bli retad etc. Därför uppskattar jag innerligt att höra om personer som inte riktigt ser ut som alla andra men har det som alla andra=) (Nu ser du säkert ut som alla andra men du förstår poängen) Tack för att du läser bloggen och tack för ditt stöd. Idag är det nog lite molnigt=) Kram Emelie