Tack!

Jag fick en del uppvaktning på min födelsedag i fredags. :-)
Trots att jag gjorde vad jag kunde för att undvika att uppmärksammas...

Av Snobben fick jag ett jättevackert halsband och armband hon själv gjort!

Av Snobben och Lille Skutt  fick jag 2 st 30 cm höga jättefina salt- och pepparkvarnar från Weber

Av hundarna(!) fick jag Kelpers senaste bok 

Av hela min fina familj fick jag slutligen den grymmecoola plasthunden Puppy designad Eero Aarnio

(Observera Skutts outfit - PoP pyjamas & gummistövlar. Allt enligt hans egna önskemål)

Lillebror J kom med en fin bukett blommor :-)

Svärföräldrarna skänkte mig 500.- och en bukett rosor några dagar innan

A-L gav mig en stoooor ros och en alkoholfri öl :-D

Å&H gav mig en stor frodig krysantemum att ha på trappen

MBG skickade ett fint kort

Uppemot 90 personer gratulerade mig på Facebook och jag tog emot otaliga sms och telefonsamtal.

Med all denna uppvaktning skulle jag lika gärna kunnat fyllt jämt men min dag stavades trots allt bara fyra ett.

Tusen tack alla godingar för att ni tänkte på mig på min dag!!! Puss på er!

Fönster eller inte?

Idag skulle våra fönster börjat att bytas ut. Men så är icke fallet. För vi har inte fått fönsterleveransen. Trots att vi beställde i maj och bokade in det exakta leveransdatumet för 7 veckor sedan.

Inte fick vi veta att det skulle bli någon försening förrän JAG mailade dem i torsdags och undrade var våra fönster blev av. På fredagen fick jag svaret att de skickats samma dag och att vi skulle få dem idag, den 23:e.

Men nu har jag talat med Schenker i Stockholm och våra fönster lastades på en lastbil där uppe IDAG. Det betyder att vi får dem på onsdag.

Om jag är arg?
Nej då.

Jag är tokarg!!!!

För på lördag ska vi ha 34 pers på kalas och fira Snobbens 13-årsdag. Vi hade planerat det så bra, att arbetet skulle vara klart innan för jag vill INTE ha byggröra i huset då.... Nu är det FETkört.

FAN.

Vad är viktigast?

Igår var min kollega - Ebbas mamma - och hälsade på oss på jobbet. Hon berättade att det första hon tänker på när hon vaknar är Ebba och hennes sjukdom och sen fortsätter det så hela dagen tills hon somnar. Vi talade i ett par timmar om hela den process som Ebba och hennes familj gått och går igenom.

Om rädslor, smärta, sprutor, cellgifter, håravfall. Om att vara barn och inte kunna leka med sina kompisar som man är van vid. Att inte orka gå i skolan. Att må illa och kräka, att gå ner i vikt men ändå svullna upp av kortisonet man får i sig. Att som förälder orka hålla ångan - och skenet - uppe. Peppa, motivera, trösta, dubbelchecka, ifrågasätta och orka ta hand om lillebror.

Att hinna andas.

Så idag, nu på morgonen går jag som vanligt in och läser Victors mammas blogg - Den starkaste stjärnan - som jag följt en längre tid och som var orsaken till att jag från början startade min insamling till Barncancerfonden.

Och än en gång tänker jag, vad är det för mekanismer som gör att man kan fortsätta leva när det största och finaste försvinner?

Hur är vi skapta?

Har du tänkt på hur du skulle agera och reagera om ditt barn var förevigt borta och att det var du som stod bakom den tomma stolen.

Läs Sofies senaste inlägg här och ställ dig sedan frågan:

Har jag råd att avvara en tjuga (eller mer)?

Om ditt svar blir ja ska du klicka här.

Om ditt svar blir nej kan du få låna boken som Sofie skrivit av mig.

Kort biografi med litet testamente

Ja, nu är jag vaken, närvarande och kapabel att skriva igen. Jag veeeet att jag inte skrivit på väldigt länge och jag skäms. Men varje gång jag tänkt att nu är det dags har:
1. Det ringt någon alt. ringt på dörren
2. Lille Skutt/mannen/Snobben/hundarna har hittat på nått nytt bus
3. Det varit för varmt
4. Det varit andra projekt som poppat upp och krävt min attention
5. Det bara varit tokjobbigt och motspänstligt i största allmänhet

Men nu kära vänner kommer här i vilket fall som helst en liten fotografisk återblick över min semester, så håll i hatten (och tillgodo)!

Mina "manliga" kollegor utkämpar en dubbelduell på eftermiddagen då min semester börjar:

Det slutade tyvärr med ett besök på akuten och 2 veckors sjukskrivning för spelaren i grönt...

Lille skutt invigde cykelhjälm och trehjuling:

Skutt har vissa problem att nå ner med fötterna - så pappa fick putta på.

Barnens senaste tillskott i kusinskaran - Simson - döptes hemma i familjens trädgård i Vejbystrand:

Mannen är gudfar

Simsons storasyster får äran att hälla upp dopvattnet.

Simson bär dopklänningen jag sydde till Snobbens dop för snart 13 år sedan

(då med vinrött band med rosor på).

Lille Skutt hade den på sitt dop förra året.

Lille Skutt övervakar dopakten

Vi odlar saker, här har vi skördat en av våra gurkor:

Vi odlar även chilli (tack Kent!), tomater i massor, smultron, örter och paprikor

Vi rev det gamla trädecket (inga bilder på detta i min mobil) och byggde ett nytt:

När man ska gräva 85 cm djupa hål behövs en spade.

Här sätts bärlinan i huset fast - mamma, Bobo och mannen sliter

Motto Ain kom och underhöll Skutt en stund - tack!

En kaosig trädgård...

Alla bärlinorna är nu på plats och Bobos jobb är avslutat.

Några timmar senare - mannen och jag har fått dit alla reglar.

Dags för trall

Rad efter rad...

Ända till mörkets inbrott, dagen efter avslutades bygget. Vi har även byggt en trappa och lagt plattor i gräsmattan från grusgången och fram till trappan. Samt planterat växter i stora krukor. Bilder kommer!

Vi invigde med en grillkväll då Bkörn och Motto Ain kom och provsatt:

En nöjd snickare!

Om en vecka kommer en snickarfirma och byter ut alla våra fönster mot nya!

Den syns inte på bilden men jag fick även en jättefin sjal av Ain. Tack!!!

Lille Skutt arbetade med vatten och jord:

Mannen busade med Skutt:

Jag är glad att han sitter i trädgårdstunnan och inte i ngn av dem med hushållssopor... :-D

Skutt fick en traktor med tillbehör av gudfar P med familj. En älskad leksak som är med överallt!

Vi var på Sofiero och såg KENT:

Lille Skutt dansar loss till Kent!

Vi köpte en Kent-tröja till honom

Mina fina fina killar!

Sofiero i solnedgång. Vi höll oss på bra avstånd för Skutts skull.

Närbild på tröjan

Lite senare - mys med flarran i vagnen.

Final!

Foton från ett par av våra besök i Hembygsparken:

Skutt och hans älskade getter.

Gunga är favoriten av leksakerna.

Av någon anledning kallade Skutt statyn för Baba (han namn på Snobben) hela tiden under vårt besök.

Sist men inte minst - vi bytte ut vår gamla diskmaskin mot en ny (inte en sekund för tidigt!):

Monterad och klar av mig och mannen!

Efteråt har vi även satt en helt ny sockel nedanför maskinen.

Vi har även haft fam. B på middag, städat garaget, beställt och fått hem en markis, varit på middag hos mina svärföräldrar och tittat på en ny bil. Snobben har under tiden hjälpt oss med passning av Skutt, lekt och sovit över med kompisar och varit allmänt underbar - som vanligt!

Men framför allt har vi gjort ett fostervattenprov och fått svar (fan vad det var jobbigt med ovissheten) - allt är som det ska! Tusen tack för alla hållna tummar och positiva tankar och ord på den resan.

Nu kommer det inte ta en måååånad innan nästa inlägg. Jag lovar!